KIRKKONUMMI
HANDBOLL
FM-medaljerna i vuxenserierna i handboll avgörs traditionellt genom en tudelad bronsmatch, där det sammanlagda resultatet avgör. SIF:s damlag hade redan tidigare vunnit brons i damserien på bekostnad av BK-46.
Herrlaget inledde bronsmatcherna torsdagen den 16.5 på Idrottshuset i Helsingfors. Där klarade man at med en tre måls bortaseger skaffa sig ett litet försprång med tanke på medaljerna. Siffrorna skrevs 29-32. Att överhuvudtaget ta sig till bronsmatchen var en fin bedrift av det unga laget, i synnerhet då man redan i kvartsfinalerna ställdes på hårda prov då en av lagets viktigaste spelare förpassades på en för tidig sommarledighet i och med en hjärnskakning som följd av ett slag i huvudet.
Stämningen inför lördagens kamp var förväntansfull; en tre måls ledning var ju bättre än ett underläge, dessutom fick man spela på en fullstor hemmaplan inför seriens bästa hemmapublik. Det fanns dock en överhängande känsla av att ingetdera laget presterat på topp i den första matchen.
HIFK inledde matchen med bra intensitet, anfallsspelet fungerade och Roman Protsenko samt Sten Toomla var på ett betydligt bättre spelhumör än i torsdagens match. Gästernas försvar spelade tufft, stundtals för tufft och då kunde SIF, delvis tack vare Oscar Udds utvisningar, hålla kommandot i matchen under de första 10 minuterna, 7-6 till hemmalaget.
Dryga 5 minuter senare hade SIF ökat sin ledning till 11-9, viket betydde sammanlagt fem mål till godo med tanke på bronsmedaljerna.
Detta tycktes ha väckt den sovande björnen och HIFK började öka tempot i sitt spel. Detta resulterade i fem mål i följd av fem olika spelare hos HIFK, medan hemmalagets spelare förvånat följde med händelserna. Resultattavlan visade 11-14, oavgjort med tanke på det sammanlagda resultatet.
SIF hade tur då Helsingforslagets Olli Tamminen regelvidrigt stoppade en Sjundeåspelare. Detta resulterade i ett 7-meterskast för SIF och en utvisning för Tamminen. Straffen förvaltades framgångsrikt av Christoffer Thor. Det numerära övertaget ledde till att SIF kunde knappa in på försprånget en aning, 13-14 efter 25 minuters spel.
Därefter började IFK:s anfallare utnyttja utrymmet till höger; duon Toomla- Knopinskii gjorde 13-15, 13-16 och 13-17. I paus var skillnaden fortfarande 4 mål, 15-19.
I början av den 2. halvleken kunde SIF reducera till 16-19, med då lade gästerna igen in en högre växel och ryckte till sig en sex måls ledning, 17-23. Hemmalaget försökte svara på anstormningen, men då Vidar Cabell drog på sig en utvisning, drog HIFK ytterligare ifrån och ledningen blev 7 mål, 18-25. Det betydde -4 mål för SIF med tanke på medaljkampen.
Då det återstod dryga 12 minuter att spela var differensen ännu uppe i 7 mål, 21-28. Det såg ut som att många SIF-anhängare börjat tappa tron, men laget hade tydligen bestämt sig för att inte låta fjolsäsongens besvikelse i Grankulla upprepas. (Då förlorade man den andra bronskampen med klara siffror och bronsmedaljerna gick till GrIFK)
Ott Varik och Christoffer Thor reducerade till 24-28. SIF spelade framgångsrikt ett 7-6 anfallsspel, tills ett felbyte resulterade i en utvisning för Rony Lèven, som f.ö spelade en mycket bra 2. halvlek. Mika Malassu ersatte Léven men gästerna kunde inte göra mål trots sitt numerära överläge. Under Kristian Janssons utvisning lyckades bägge lagen göra två mål var och då endast 5 minuter återstod, ledde bortalaget med 26-31. Kapten Svanbäck reducerade med ett lika överraskande som viktigt skott till 27-31.
7 vs. 6 –spelet gav fortsättningsvis mållägen, men ett övertramp och HIFK:s välspelande målvakt Theodotos Christou bidrog till att HIFK fortfarande hade ett grepp om bronspengarna.
Då matchuret visade 59.13, tog HIFK sin sista time-out, men kunde inte i det följande anfallet få till stånd ett avgörande mål. SIF:s sista time-out kom vid 29.37. Tränaren Teddy Nordling gick igenom spelet i följande anfall och då 10 sekunder återstod, gick SIF:s Carl Weurlander på ett genombrott och IFK-förvaret var tvunget att stoppa honom regelvidrigt. Detta resulterade i ett 7-meterskast för SIF och en utvisning för Oscar Udd. Hemmalagets Christoffer Thor darrade inte under pressen, utan satt straffen hur säkert som helst, 28-31. Gästerna hann inte under de resterande sekunderna bygga upp ett organiserat anfall. I stället gick bollen till Fredrik Karlsson och segerjublet bröt ut i SIF-lägret. Målen efter två matcher stod alltså 60-60, men bronset gick till SIF enligt regeln om bortamål (32-31), alltså med minsta tänkbara marginal. Ibland är skillnaden mellan stor glädje och stor besvikelse väldigt liten…
Man kan konstatera att SIF:s ligasäsong gick t.o.m över förväntningarna. Hela hösten var den kollektiva träningen bristfällig p.g.a flera spelares värnplikt, även beväringarnas möjlighet att delta i matcherna lämnade mycket att önska. Detta var också en delorsak till att laget hamnade på en sjätte plats efter grundserien och spelade i den nedre slutserien. Där tog SIF 6/6 segrar. I kvartsfinalerna slog man GrIFK med 3-2 i matcher, medan Dicken tog semifinalserien med 3-0 i segrar.
SIF:s bronslag säsongen 2018-2019 (inom parentes gjorda mål i de två bronsmatcherna):
Målvakter: Rony Léven, Mika Malassu, Thomas Lostedt
Utespelare: Ott Varik (12), Gustav Svanbäck (1), Alexander von Numers, Sten Maasalu (7), Fredrik Karlsson (7), Vincent Voutilainen (1), Alex Vaahtoranta, Edvin Voutilainen, Christoffer Thor (14), Eduard Zakharov (9), Atte Marjamäki (1), Vidar Cabell, Max Westerlund, Carl Weurlander (8)
Tränare, service och lagledning: Teddy Nordling, Marcus Sjöstedt, Ville Schoultz, J-P Puijola, P-E Seger, Niclas Karlsson, Stefan Wollsten
Satu Holmlund
Satu Holmlund
KIRKKONUMMI
KIRKKONUMMI
KIRKKONUMMI
INKOO
INKOO
KIRKKONUMMI
Puh: 09 221 9200
toimitus@kirkkonummensanomat.fi
Munkinkuja 4, 02400 Kirkkonummi
KIRKKONUMMI
HANDBOLL
FM-medaljerna i vuxenserierna i handboll avgörs traditionellt genom en tudelad bronsmatch, där det sammanlagda resultatet avgör. SIF:s damlag hade redan tidigare vunnit brons i damserien på bekostnad av BK-46.
Herrlaget inledde bronsmatcherna torsdagen den 16.5 på Idrottshuset i Helsingfors. Där klarade man at med en tre måls bortaseger skaffa sig ett litet försprång med tanke på medaljerna. Siffrorna skrevs 29-32. Att överhuvudtaget ta sig till bronsmatchen var en fin bedrift av det unga laget, i synnerhet då man redan i kvartsfinalerna ställdes på hårda prov då en av lagets viktigaste spelare förpassades på en för tidig sommarledighet i och med en hjärnskakning som följd av ett slag i huvudet.
Stämningen inför lördagens kamp var förväntansfull; en tre måls ledning var ju bättre än ett underläge, dessutom fick man spela på en fullstor hemmaplan inför seriens bästa hemmapublik. Det fanns dock en överhängande känsla av att ingetdera laget presterat på topp i den första matchen.
HIFK inledde matchen med bra intensitet, anfallsspelet fungerade och Roman Protsenko samt Sten Toomla var på ett betydligt bättre spelhumör än i torsdagens match. Gästernas försvar spelade tufft, stundtals för tufft och då kunde SIF, delvis tack vare Oscar Udds utvisningar, hålla kommandot i matchen under de första 10 minuterna, 7-6 till hemmalaget.
Dryga 5 minuter senare hade SIF ökat sin ledning till 11-9, viket betydde sammanlagt fem mål till godo med tanke på bronsmedaljerna.
Detta tycktes ha väckt den sovande björnen och HIFK började öka tempot i sitt spel. Detta resulterade i fem mål i följd av fem olika spelare hos HIFK, medan hemmalagets spelare förvånat följde med händelserna. Resultattavlan visade 11-14, oavgjort med tanke på det sammanlagda resultatet.
SIF hade tur då Helsingforslagets Olli Tamminen regelvidrigt stoppade en Sjundeåspelare. Detta resulterade i ett 7-meterskast för SIF och en utvisning för Tamminen. Straffen förvaltades framgångsrikt av Christoffer Thor. Det numerära övertaget ledde till att SIF kunde knappa in på försprånget en aning, 13-14 efter 25 minuters spel.
Därefter började IFK:s anfallare utnyttja utrymmet till höger; duon Toomla- Knopinskii gjorde 13-15, 13-16 och 13-17. I paus var skillnaden fortfarande 4 mål, 15-19.
I början av den 2. halvleken kunde SIF reducera till 16-19, med då lade gästerna igen in en högre växel och ryckte till sig en sex måls ledning, 17-23. Hemmalaget försökte svara på anstormningen, men då Vidar Cabell drog på sig en utvisning, drog HIFK ytterligare ifrån och ledningen blev 7 mål, 18-25. Det betydde -4 mål för SIF med tanke på medaljkampen.
Då det återstod dryga 12 minuter att spela var differensen ännu uppe i 7 mål, 21-28. Det såg ut som att många SIF-anhängare börjat tappa tron, men laget hade tydligen bestämt sig för att inte låta fjolsäsongens besvikelse i Grankulla upprepas. (Då förlorade man den andra bronskampen med klara siffror och bronsmedaljerna gick till GrIFK)
Ott Varik och Christoffer Thor reducerade till 24-28. SIF spelade framgångsrikt ett 7-6 anfallsspel, tills ett felbyte resulterade i en utvisning för Rony Lèven, som f.ö spelade en mycket bra 2. halvlek. Mika Malassu ersatte Léven men gästerna kunde inte göra mål trots sitt numerära överläge. Under Kristian Janssons utvisning lyckades bägge lagen göra två mål var och då endast 5 minuter återstod, ledde bortalaget med 26-31. Kapten Svanbäck reducerade med ett lika överraskande som viktigt skott till 27-31.
7 vs. 6 –spelet gav fortsättningsvis mållägen, men ett övertramp och HIFK:s välspelande målvakt Theodotos Christou bidrog till att HIFK fortfarande hade ett grepp om bronspengarna.
Då matchuret visade 59.13, tog HIFK sin sista time-out, men kunde inte i det följande anfallet få till stånd ett avgörande mål. SIF:s sista time-out kom vid 29.37. Tränaren Teddy Nordling gick igenom spelet i följande anfall och då 10 sekunder återstod, gick SIF:s Carl Weurlander på ett genombrott och IFK-förvaret var tvunget att stoppa honom regelvidrigt. Detta resulterade i ett 7-meterskast för SIF och en utvisning för Oscar Udd. Hemmalagets Christoffer Thor darrade inte under pressen, utan satt straffen hur säkert som helst, 28-31. Gästerna hann inte under de resterande sekunderna bygga upp ett organiserat anfall. I stället gick bollen till Fredrik Karlsson och segerjublet bröt ut i SIF-lägret. Målen efter två matcher stod alltså 60-60, men bronset gick till SIF enligt regeln om bortamål (32-31), alltså med minsta tänkbara marginal. Ibland är skillnaden mellan stor glädje och stor besvikelse väldigt liten…
Man kan konstatera att SIF:s ligasäsong gick t.o.m över förväntningarna. Hela hösten var den kollektiva träningen bristfällig p.g.a flera spelares värnplikt, även beväringarnas möjlighet att delta i matcherna lämnade mycket att önska. Detta var också en delorsak till att laget hamnade på en sjätte plats efter grundserien och spelade i den nedre slutserien. Där tog SIF 6/6 segrar. I kvartsfinalerna slog man GrIFK med 3-2 i matcher, medan Dicken tog semifinalserien med 3-0 i segrar.
SIF:s bronslag säsongen 2018-2019 (inom parentes gjorda mål i de två bronsmatcherna):
Målvakter: Rony Léven, Mika Malassu, Thomas Lostedt
Utespelare: Ott Varik (12), Gustav Svanbäck (1), Alexander von Numers, Sten Maasalu (7), Fredrik Karlsson (7), Vincent Voutilainen (1), Alex Vaahtoranta, Edvin Voutilainen, Christoffer Thor (14), Eduard Zakharov (9), Atte Marjamäki (1), Vidar Cabell, Max Westerlund, Carl Weurlander (8)
Tränare, service och lagledning: Teddy Nordling, Marcus Sjöstedt, Ville Schoultz, J-P Puijola, P-E Seger, Niclas Karlsson, Stefan Wollsten
Satu Holmlund
Satu Holmlund
KIRKKONUMMI
KIRKKONUMMI
KIRKKONUMMI
INKOO
INKOO
KIRKKONUMMI
Puh: 09 221 9200
toimitus@kirkkonummensanomat.fi
Munkinkuja 4, 02400 Kirkkonummi